Irak är inte säkert, Sudan är inte säkert, Afghanistan är inte säkert. Sverige deporterar till dessa länder, men det finns en gemensam nämnare i de protester som just nu pågår runtom i landet – och den är att det handlar om människor som hamnat i limbo som en konsekvens av de tillfälliga asyllagarna. Lagar som ju inte alls visar sig tillfälliga utan som tenderar att permanentas, eftersom det ofta är svårt att backa bandet när man börjat ändra i konstitutioner, vilket i detta fall öppnat upp för fortsatta högervindar i frågan. Och roten till det onda är EU:s strypsnåla flyktingpolitik. Men det borde gå att kraftsamla och snart börja driva frågan om rätten till asyl gemensamt, även grupperna emellan. Det är hög tid för en ny, enad folkrörelse för ett återupprättande av asylrätten.
Irak – vilda demonstrationer
De senaste dagarna har motståndet mot regimen i Irak blossat upp i vilda protester igen, protester som utmynnat i – enligt aktivister upp till ett hundratal, enligt mainstreammedia ett trettiotal – dödade. Den irakiska milisen går alltså som ett led i repressionen, ut mot civilbefolkningen med levande ammunition just nu. Man har dessutom strypt internet i stora delar av landet och i Bagdad infördes häromdagen utegångsförbud under vissa tider av dygnet. Detta har lett till vilda protester även runtom i övriga världen. Man har tröttnat på korruptionen, som inte visar sig ha minskat efter valet. Många förbättringar utlovades i form av reformer i syfte att skapa jobb, bättre sjukvård, bättre el och vatten, bättre allt till folket. Men inget hände utan pengar försvann som vanligt ner i korrupta politikers fickor. Därför blommar nu protesterna upp även internationellt och det som kallas den irakiska revolutionen har tagit ny fart.
En av de droppar som fick den irakiska bägaren att rinna över, var degraderingen av generallöjtnant Abdul-Wahab Al-Saadi, en nationell hjälte, en shiamuslimsk general från det som numera kallas Sadr City, vars familj har rötter i södra Irak. En man som kämpat och vunnit mot IS i städer som Tikrit och Mosul och som fick sparken från sin post som befälhavare för CTS, Counter Terrorism Service, och blev degraderad till ett skrivbordsjobb inom militära sektorn. Man hävdar att de grupperingar som drivit fram denna tydligt signalpolitikbärande ompositionering är de grupperingar inom regeringen som är drivande i skapandet av oheliga allianser militärt med Iran, och detta ogillas starkt av folket. Regimen i Bagdad håller nu krismöte under lördagen och röster höjs nu för synliga reformer redan inom de närmaste 10 dagarna, i syfte att lugna läget. I Sverige har det under fredagen varit demonstrationer i hela landet och de förväntas fortsätta även denna helg, just nu blommar det av demoevent på Facebook. Men Sverige fortsätter som vanligt att deportera människor till Irak, många asylsökande får avslag och ställs trots många gånger uppenbara skyddskäl, inför tvånget att återvända till farligheterna i Irak, utan att Sverige och Migrationsverket någonsin erkänner hur farligt det är för de som återvänder. Och man kan ställa sig frågan om man kommer att erkänna det ens nu. (Läs vidare, länk 1-5.)
Bild från demonstration i Göteborg den 4:e oktober 2019
Foto: Hanna Tellholt
Sudan
Den grupp från Sudan som strejkat vid Gustav Adolfs torg här i Göteborg sedan en månad, har nu fått beviljat förlängning av sitt demonstrationstillstånd och deras strejk fortsätter nu i en månad till. Eftersom Sverige nu via Migrationsverket deklarerat öppet att man ämnar fortsätta med att deportera till Sudan trots det usla säkerhetsläget där, så ser sig medlemmarna i gruppen nödgade att fortsätta med sin kamp, för att få det svenska Migrationsverket att verkligen förstå säkerhetsläget där. I gruppen StoriesFromSudan på Facebook fortsätter man lägga ut berättelser och videos som civilbefolkningen tagit. Det rör sig delvis om filmer från händelserna i somras, där repressionen vid demonstrationerna ledde till massakern i Khartoum den 3:e juni i år, där 128 stycken (som vanligt skiljer sig de officiella siffrorna och de inofficiella, regimen erkände 61 mord) fredligt demonstrerande människor mördades brutalt. Det var den första försiktiga och fredliga demonstrationen som skedde efter att president Omar al-Bashir störtats, och nuvarande regim skyller det på de paramilitära styrkorna, men det räcker inte med att man försöker med tricket skuldförskjutning, folket upplever inte att man ännu fått rättvisa. Samt: Ofta i sammanhanget glömmer man att nämna de ungefär 650 personer som skadade och även det 70-tal kvinnor som våldtogs av miliserna under massakern.
Och när man nu ser personer som varit delaktiga i massakern, visa upp sina ansikten som varandes landets nya ledare, innebär det alltså att man som civilperson kan tvingas ser sina egna eller sina familjemedlemmars, skolkamraters, vänners eller släktingars mördare, våldsverkare och våldtäktsmän sittandes i landets ledning.
Detta utan att de någonsin har behövt ställas inför rätta, utan att någonting överhuvudtaget skett, något, som möjligen skulle kunna skapa en ett litet fundament för ett förtroende stort nog att bygga ett lands framtid på.
Och så länge våldsdåden fortsätter, så fortsätter strejkgruppen och det begynnande motståndet i Sudan att visa ytterligare filmer och bilder, räkna och redovisa offren för även de nya dåden som sker och förtroendet för landet ledning är noll eller intet, som det ser ut i nuläget.
Så kampen kommer att fortsätta för rättvisa i Sudan och samtidigt kampen för att gruppens skyddsgrunder skall erkännas av Migrationsverket, så att man har en chans att få bygga upp ett fungerande liv här i Sverige, eftersom det kommer att dröja mycket länge innan Sudan blivit ett möjligt land att leva i, om ens någonsin. Lägger man till detta att rovdriften som sker av landets guldgruvor, med alla de baksidor som det för med sig i form av miljöförstörelse, hälsoproblem och maffialiknande, rent kriminella konstellationer till ledningar som sätter skräck i befolkningen i närområden, så inser man det som sudaneserna själva insett för länge, länge sedan: Att det är en extremt lång väg till ett fredligt och demokratiskt Sudan – mycket längre än omvärlden verkar förstå och då särskilt kanske även det svenska Migrationsverket. (Läs vidare, länk 7-8.)
Sudan – 60 dagars strejk som kan komma att bli ännu längre
Foto: Hanna Tellholt
Afghanistan
Undertecknad berättade här i bloggen i somras, om de afghanska barnfamiljerna som strejkade vid Norra Bantorget i Stockholm. Deras strejk höll på i 66 dagar och har nu avslutats. Afghanistan har ju meddelat att man inte ämnar ta emot barnfamiljer och det blir således upp till Migrationsverket att sluta hålla dessa människor i limbo och erbjuda dem skydd och fortsatt liv i Sverige. Men nyligen, den 10:e september, deporterades återigen en mycket stor grupp på ca 50 unga personer till Afghanistan. Det sades vara planerat för ett 80-tal personer till att börja med, men idogt motstånd verkar ha lett till stopp av flera enstaka deportationsbeslut. De som personer som deporterades möttes av flera bombdåd, bl a dubbla bombdåd – alltså två stora på samma dag – i samband med valet, bombdåd som talibanerna nu tagit på sig, men frågan man ställer sig är varför dessa unga människor ens deporterades dit? Vad håller Migrationsverket på med? När ska pogromerna upphöra? (Läs vidare, länk 9-10.)
Bild från de afganska barnfamiljernas strejk vid Norra Bantorget sommaren 2019.
(Foto: Hanna Tellholt)
Således: Man kan konstatera att vi i Sverige har haft långa perioder av strejker för olika grupperingar. I denna blogg har beskrivits strejker som bedrivits av iranier, irakier, palestinier, afghaner, sudaneser – alla långvariga strejker. Många av de som kämpat har till slut fått uppehållstillstånd, man har kunnat se att Migrationsverket till slut har kunnat ändra på sina juridiska riktlinjer så att de bättre matchar det objektiva säkerhetsläget. Sedan går den svenska regeringen trots detta, i sann EU-anda, över dessa riktlinjer ändå och kohandlar sig till återvändandeavtal, som till exempel med Afghanistan. Och försök skedde direkt med Irak, så fort Irak utropade seger över IS, trots att det sedan har rapporterats att nya celler kommit till, som visar att kampen ändå inte är färdig där. Och vi har en regering som nu har bestämt sig för att förlänga de så kallade tillfälliga asyllagarna. När man kunde ha valt att avsluta dem och återgå till de tidigare. Så: Vad syftar vår regerings och riksdags rörelser till, annat än till att permanenta EU:s strypsnåla flyktingpolitik? När ska vi få se en skillnad åt ett mer humanitärt håll? Jag måste understryka att det enda inomparlamentariska parti, som aktivt tagit ställning emot de tillfälliga lagarna är Vänsterpartiet. De övriga partiernas politik blir i praktiken ytterligare tegelstenar på den redan höga muren i Fort Europa.
Jag vill avsluta med att påpeka ytterligare en komplexitet i sammanhanget och det handlar om Migrationsverkets kvasirättvisa lotteri av juridiska ombud. Man menar att det är rättvist att fördela ärenden till olika ombud, utifrån principen att om ett ombud begärs av många, så får detta ombud sedan inte ärenden från den fria fördelningskvoten också. Vilket leder till att istället mer oerfarna ombud får dessa asylärenden. Detta är bakgrunden till att många duktiga ombud anser sig motarbetade av själva systemet. Juridisk rättvisa borde kanske egentligen vara, att låta ombud som har en övergenomsnittlig erfarenhet av vissa länder, få fler ärenden ju mer rutinerade de är, alltså även en rättvis andel av den fria fördelningskvoten. Några som nu (återigen) driver frågan i Advokatsamfundet är advokat Emelie Hillert, tillsammans med sin kollega Linus Gardell vid Process Advokatbyrå. (Läs vidare, länk 11.)
Och när frågan om synergieffekter kommer på tal, det skulle även kunna finnas synergieffekter av enad kamp här, rätten till asyl sträcker sig ju faktiskt utanför den egna födelsenationsflaggans gränser och det borde egentligen vara möjligt att bedriva en mer enad asylrättskamp här i Sverige. Jag som skriver denna blogg har svårt att förstå hur egentligen någon kan vara ensidigt fokuserad på rätten till asyl för just en gruppering från något visst land, när asylrättskampen egentligen borde omfatta alla som har behov av att få sina skyddskäl erkända – oavsett vilket land man kommer ifrån. Det är hög tid, att vi tillsammans börjar bedriva en mer enad kamp om vi ska lyckas ändra på asylrättsläget åt ett bättre håll. För många har lidit för länge av att leva i asyllimbo. Det behövs inget mindre än en ren asylrättsrevolution nu och den har behövt ske i detta landet, länge.
Kampen för återinförandet av asylrätten fortsätter!
Göteborg den 5:e oktober 2019
Hanna Tellholt
Aktivist
Länkar:
1) 2019-10-04 – Gulfnews.com: Iraq: 30 dead as thousands protest across country
https://gulfnews.com/world/mena/iraq-30-dead-as-thousands-protest-across-country-1.1570142669030?fbclid=IwAR3-4nzsvgh2aDS_GqCezq2Z3tfUnoNX11rskYwMjhQHhSQs6ct70lLGN-s
2) 2019-10-05 – Aljazeera: Iraq PM lifts Baghdad curfew
https://www.aljazeera.com/news/2019/10/iraq-pm-lifts-baghdad-curfew-191005070529047.html
3) 2019-10-03 – Euronews.com: Is this Iraqi General behind Iraq’s wave of protests?
https://www.euronews.com/2019/10/03/is-this-iraqi-general-behind-iraq-s-wave-of-protests
4) 2019-09-28 – Voanews.com: Controversy Grips Iraq After Removal of Top Commander
https://www.voanews.com/middle-east/controversy-grips-iraq-after-removal-top-commander
5) 2019-10-01 – Independent.co.uk: Iran-US tensions threaten fragile stability in Iraq, amid army dismissals and reconstructing
https://www.independent.co.uk/news/world/middle-east/iraq-iran-us-tensions-latest-isis-hashd-shaabi-a9126246.html
6) 2019-07-03 – TheGuardian – Sudanes protesters demand justice after mass killings
https://www.theguardian.com/world/2019/jul/13/sudanese-protesters-demand-justice-after-mass-killings
7) 2019-10-02 – Aljazeera.com: Sudan’s transition: Residents say little has changed
https://www.aljazeera.com/news/2019/10/sudans-transition-residents-changed-191002101835114.html
8) 2019-10-02: Socialisterna.org: Sudan: ”Ut med gruvbolagen och miliserna”
http://www.socialisterna.org/sudan-ut-med-gruvbolagen-och-miliserna/
9) 2019-10-02 – Worldsocialist.net: Sweden: Afghanistan’s refugee women want justice!
http://worldsocialist.net/?p=443&fbclid=IwAR0pOsGtp2vjG4i2lmBMyp-HXRl5eERwL91j2ulmHNSHyrbL-3NIIZE8SOg
10) 2019-09-18 – Aftonbladet: Minst 48 döda i dubbla bombdåd i Afghanistan
https://www.aftonbladet.se/tv/a/295947/minst-48-doda-i-dubbla-bombdad-i-afghanistan
11) 2019-10-03 – Emelie Hillert – Uppföljning angående Migrationsverkets förordnandesystem.
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=482344162319537&set=a.105795259974431&type=3&theater